Anders Jonsson, Dalatravet: Travets framtida framgångssaga i Dalarna hänger på nya spelregleringen

Om man ordnar något som någon annan tjänar pengar på så är det rimligt att man som arrangör får betalt av den som drar nytta av arrangemanget. Det tror jag att alla är överens om. Men av någon outgrundlig anledning ska den principen inte gälla på den nya spelmarknaden enligt det utredningsförslag som just nu processas i regeringskansliet med målsättningen att få ett beslut i riksdagen före årsskiftet. För oss i Dalatravet är det självklart att vi vill ha betalt av de spelbolag som arrangerar spel på de travtävlingar som genomförs på Romme och Rättvikstravet.
Totalt har vi 70 tävlingsdagar nästa år. Det är två mer än i år samtidigt som det totala antalet tävlingsdagar i Sverige minskar. Att Dalatravet ökar är en bekräftelse på vår starka ställning inom Travsverige. Romme är den bana i Sverige som har flest amatörtränare och Rättviks kommun har högst andel travspelare per capita och flest hästägarstarter per capita i landet. Att travet är en folksport i Dalarna har dels historiska förklaringar, men att vi lyckats hålla och stärka ställningen inom svensk travsport beror också på att vi lyckats hålla en tydlig breddprofil på vår verksamhet.

Omfattande sysselsättning

 

I skrivande stund har vi 400 aktiva licensinnehavare som proffs och amatörtränare. Antalet tävlingshästar är just nu 1 247. Räknar man in de ytterligare människor och hästar som är knutna till licenstagarna blir det lågt räknat 600 personer som arbetar med hästarna och 2 000 hästar. Man brukar räkna en hektar jordbruksmark per häst för grovfoder och bete. Till det kommer kraftfoder. Det innebär att de hästar som är knutna till travsporten i Dalarna behöver cirka 2 500 hektar öppen jordbruksmark för sitt foder. Travsporten i Dalarna genererar alltså en ganska omfattande sysselsättning dels med de som arbetar direkt med hästarna och anläggningarna, dels i jordbruket som levererar grov- och kraftfoder och dels för alla som arbetar deltid under tävlingsdagarna. Till det kommer alla småföretagare som får arbete med drift och underhåll av tävlings- och träningsanläggningar.

För att det ska fortsätta att vara så måste travet i Dalarna även i fortsättningen ha rimliga villkor. Då duger det inte att enbart det spelbolag som ägs av sporten, ATG, ska bidra till de som arrangerar tävlingar som alla spelbolag med svensk licens har rätt att arrangera spel på. Givetvis måste alla spelbolag som vill arrangera spel på hästsport betala för tävlingarna. Det är för övrigt en princip som borde gälla alla sportarrangemang. Även om exempelvis fotboll och ishockey tjänar pengar på TV-rättigheter är det märkligt att inte spelbolagen ska betala för att de använder matcher som spelobjekt.

Hästsporten är beroende av spelet

Om inte regeringen lägger in att spelbolagen ska betala en avgift till arrangören i det slutgiltiga förslag som riksdagen ska ta ställning till före riksdagsvalet kommer inte lika villkor att gälla mellan spelbolagen vad gäller spel på hästar. Då blir det enbart ATG som via sitt överskott ska betala de tävlingar som alla spelbolag kan arrangera spel på. Eftersom hästsporten i stort sett helt är beroende av intäkter från spelet är det naturligtvis helt orimligt att ett spelbolag som i övrigt ska behandlas precis som alla andra ska stå för hela notan.

Det hoppas vi att regeringen med ansvariga ministern Ardalan Shekarabi ska förstå och lägga ett förslag där spelbolagen måste betala en avgift för att arrangera spel på hästar om de vill ha en svensk spellicens. Annars hotas travets framgångssaga i Dalarna med allt vad det skulle betyda för sysselsättning och det öppna jordbrukslandskapet.

 

Anders Jonsson
Ordförande Dalarnas Travsällskap

 

 

Fotnot: krönikan publicerades på likavillkor.nu 5 december.